lördag 18 december 2010

Parasiter

Jag hörde en intressant sak.
När man skapar en förbindelse med en människa, en passion.
Så hittar man alltid på anledningar till att just den här personen är den personen du har letat efter.
Det kan vara en riktigt dålig anledning.
Och i slutändan är det en sådan dålig anledning som kommer att göra att ni går skilda vägar.
Men när man är mitt uppe i sin föreställning av att "this is it", så struntar man i hur dum anledningen är. Man bara glider med. Intalar sig själv att det är det här man har letat efter under alla år på denna jord.

Jag vet inte om jag egentligen har någon åsikt om det. Eller jo, det är klart jag har, men jag kan inte säga att jag tycker att det stämmer. Men jag kan inte heller säga att det inte stämmer.
Jag vet inte. Jag tyckte mer att formuleringen var intressant. Vacker på något sätt.

En speciell person sa till mig att jag borde kolla på "The Beach". Att den var mig.
Jag håller med. Mycket av det var verkligen mig.

När han först kom till Bangkok, som jag gillar och hatar på samma gång, kände jag med en gång: frihet.
Tjejen, jag gillade tjejen. Modig. Men sen inser man att det bara var en fasad.
Iskall, hon var verkligen iskall. Så länge hon hade sin kille vid sin sida. Så länge hon inte behövde visa sin osäkerhet. Hon var inte lika säker när hon undrade om han hade varit med någon annan. Lite lustigt ändå. Jag gillar henne ändå. Iskallheten slog mig. Eftersom jag förknippar den väldigt mycket med mig själv. För att sedan verkligen visa sig sårbar. Så kaxig i början, men när hon släppte in honom, så var det helt annorlunda. Fan att man inte bara kan lita på människor. Man blir ju lika besviken, ellerhur?
Man slipper bara att bära all oro under tiden. Man kanske aldrig ens behöver bli besviken?

Haha! Vem försöker jag lura? Man blir alltid besviken för att människor är hemska, vidriga parasiter.
Precis som turisterna som gestaltas i filmen. Jag avskyr turister. Den sortens turister som bara svinar och bor på lyxhotell. Som stör den normala ordningen. Det är väl klart att man alltid stör ordningen som främling i ett land. Men jag pratar om att visa respekt för människor. Att inse att man är gäst i deras land, och att man bör respektera deras seder och "way of life". Man kanske faktiskt lär sig något om man öppnar ögonen? Det vore väl hemskt?

Det pratas också mycket svenska i filmen. Älskar hur de har gestaltat svenskarna. Som idioter! Kompletta idioter. Så roligt.

Cancers. Parasites. Eating up the whole fucking world.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar