Time

Det går så fort. Dagarna bara flyger fram. Framförallt på helgen så klart. Typiskt.
Men den har varit mys. Fredagen var mycket trevlig.

Jobb på lördagen, lönehelg. Behöver jag säga mer. LÖN. HYSTERI. 500-LAPPAR. Vilket resulterar i ingen växel i kassan.
Jag fick ungefär 10 femhundralappar på raken. En halvtimme efter att jag hade börjat. Vilket innebär med 1000 kronor i växelkassan, att jag använde upp ALLA 20-lappar som fanns i safet, fick lämna 20 stycken 20 lappar i växel på en femhundring. Katastrof. Det var inte kul. Jag hade inte velat jobba natt efter mig...

Annars mest slapphet och vila. Lite städning så klart. En del ångest. Men inte mycket vettigt gjort. Jag lämnar det till veckans arbetsinsats istället. Suck.

Helg

Äntligen. Tyvärr inte mycket vila för min del.
Jobbar i mån ju. Men helt okej.
Har sökt fyra stycken stipendier idag, känner mig hyfsat nöjd. Och jag har submittat två abstract till eular. Lite mindre press iaf.

Kvällen bjuder på GT hos Annelie. Vem vet vad kvällen har att erbjuda efter det?
Det kan bli spännande. Hoppas på lite mys med Lillisen också.

Tuff arbetsvecka

Finns det något tråkigare att blogga om?

Det har iaf varit vansinnigt mycket att göra i veckan, både med kursen och utanför kursen med andra göromål såsom abstrakt och analyser. Långt möte med Maria och en telefonkonferens med Mikael senare hade vi en plan för hur vi skall få iväg abstrakt till både eular i rom och ici i Japan. Vi hoppas. Nått kul skall man väl ha med jobbet.

Snart helg! Jippi! Vad skall man göra? Jonas kanske skall träffa Mirel i mån så kanske skall joina, eller kanske inte. Lördag bjuder på jobb på seven, reskassan skall in.

Nu nytt avsnitt av House. Rolig flicka som verkar ha kluven personlighet. Alltid intressant att studera folk med känslomässiga och psykiska problem.

Dagen med stort Å

Lilla Mia sitter i väntrummet. Försöker tänka klart. Försöker intala sig själv att det här klarar du.
Pillar nervöst på sin tumme som redan är ett köttsår.

Läkaren: Hur mår du och hur har det gått?
Mia: Jo, det har gått bra. Det känns som att någon hade stängt in det som var jag i en låda som jag inte kunde öppna själv. Men ångesten känns mer påtaglig nu, innan var den i bakgrunden hela tiden, nu kan jag bryta ihop o gråta och må jättedåligt under mina attacker.
Läkaren: Jag tror att vi höjer dig till 10 mg istället för 5 mg.
Mia tänker: Andas, andas, pilla inte, se inte galen ut, flacka inte med blicken, det går, det går.
Läkaren: Jag skall också remittera dig till KBT. Jag vet att du är mycket intelligent och kunnig inom medicin eftersom du jobbar med det...
Mia tänker: Vad fan gav min intelligens mig mer än förmågan att inse att allt är meningslöst och att livet är skit? Lika bra att vara lyckligt ovetande dumhuvud.
Läkaren: Men det kan vara bra lära sig varför din hjärna säger till dig att du håller på att dö och hur du skall handskas med och bryta de tankarna.
Mia tänker: Andas, det går, andas, sluta se nervös ut, titta henne i ögonen. Cigg o sprit - det är så man handskas med de tankarna. Cigg o sprit. Ge mig. Jag behöver.

Lilla Mia går ut för att gå till vagnen. Vimmelkantig av ångest.
Ner på stan för att träffa Lina o Nina. Shoppar ett par byxor, en t-shirt och en skjorta. Allt blir ju bättre av shopping. Jo, jo, jo.
Fikning och massa mysprat.
På vagnen hem, den kommer till Chalmers. Får svårt att andas när jag inser att minst trettio människor skall in bara genom den dörren som jag sitter bredvid. Allt tjatter och alla människor som bara väller in blir för mycket. Måste ut.

Idag är första dagen på resten av ditt liv

Så är det. Det blir vad du gör det till. Jag har alltid försökt att inte älta saker som har hänt o blicka framåt istället... eller kanske försöka njuta av det som är här och nu. Inte det lättaste dock. Skall anamma detta lite mer.

Veckan har varit hektisk. Kursen är väldigt intressant, den blir bättre o bättre tycker jag. Lördagen ägnades åt fotografering av mig, Piotrs flickvän behövde en modell, så jag ställde upp. Intressant är det minsta man kan säga om det. Resten av lördagen ägnades åt jobb på labbet med volymen på högsta nivå, min prestation var ypperlig! NÖJD!
Kvällen avnjöts tillsammans med min två älsklingar, Annelie och Jonas. Filmquiz och mys!

Pepp!
Idag har jag jobbat undan på det privata planet:
* Gjort 7 matlådor till Jonas och 10 till mig
* Betalat alla räkningar
* Rensat i lådan med papper och satt in i pärmar
* Peelat hela mig, tvättat håret med inpackning och pigmentering, body lotionat hela mig
* Bokat tvätt-tid
* Diskat

Kvällen skall ägnas åt lite resplanering, lite tvspel, lite bokläsning.

I morgon är det läkarbesök som gäller. Nervös för detta. Men skall vara totalt ärlig och försöka formulera mina känslor och tankar på ett förståeligt sätt så att någon annan kan förstå det... Hmm... vi får se hur det går.

Godis

Har Annelie matat mig med idag. Kursen var trevlig idag, mycket intressant om mysiga cytokiner, och mindre mysiga, samt Tregs.

Nu slappar jag på kontoret. Väntar på att Lillis skall höra av sig om när han har tänkt gå hem.
Redan fredag i morgon! Skall ta en lugn helg, blev lite för mycket förra känner jag.
Kommer att jobba hela lördagen med massa analyser som jag ligger efter med (?!) eftersom jag går kursen just nu.

Hade jättemysig dag med Lillis igår. Allt blir så knasigt när man är helt mano ena dagen, o nästa är man helt deppig och vill inte gå upp ur sängen.
Läkarbesök o utvärdering på måndag.

Immunpatologi

Denna veckan har varit jobbig so far.

Kursen har börjat nu, immunpatologi mm handlar den om. Ganska bra, men jag tycker nog att den är på lite väl låg nivå för mig. Jag är ju inte direkt ny på immunologi, men jag är säker på att den ger mer än vad man tror. Går den med Annelie så det är kul ändå!
Men med tanke på hur mycket jag har att göra kanske det känns lite kasst iaf.

Idag gick jag o Annelie ner på stan efter jobbet. Hittade en knallblå tröja och "boyfriend jeans". I like.
Sedan hem och åt tacopaj och drack te! MYS!

Helgen var fantastisk. Vi hade lite camping hemma hos oss efter fest som mer eller mindre urartade. Men det var massor med härliga människor, trevliga diskussioner, och bara mys. 5 sleepover gäster fick vi också, så mysigt, gick o la filtar på alla... som mina små barn =)

Klockan 23 fick jag för mig att jag var tvungen att diska. Varför stanna där? Lite dammsugning blev det också (trots Jonas avrådan med tanke på tiden). Varför inte moppa alla golv när man ändå är på gång liksom... Sååå skönt nu. Kom på att jag visst hade slut på matlådor också, så slängde ihop lite pyttipanna med stekt ägg och ärtor, haha! Trevlig dag trots allt =)
Älskar städ-tvångstankar.
Nu läggdags, alldeles för sent så klart.

ArTiFiciElL lYcKa

Jag var skitglad igår när jag gick hem från Seven. Klockan kvart över fem på morgonen var jag klar med räkning av kassan... gick glatt ut till vagnen. 38 minuter till nästa vagn. Började traska.

Moppa golvet igår var inte det lättaste. Jag skojar inte när jag säger att jag sopade upp 2 kg grus från golvet. Och hela golvet var en enda stor gegga. Det var jättekul. Men vad gör vi inte för att gamla gummor och gubbstruttar (och små mior) inte skall bryta lårbenshalsen när det är glashalt och hemskt ute...

På vägen hem bubblade hela huvudet med tankar. Visste inte att man kunde ha så många spontana tankar. Blev nästan lite trött på mig själv "men håll käften då skithuvud, jag vill ha lite lugn o ro". Hur glad o sprudlande kan man bli? Sån skillnad. Ingen fattar. Men jag är så förvånad. Har alltid varit så skeptisk till artificiell lycka. Inte längre.

Idag vaknade jag sur. Grinig. Förbannad. Stackars Jonas. Men orka. Kan man inte bara få vara sur? Detta tjafs.

Ikväll fest. Då fan.

Jag är inte alls bitter

Åhhh, Jonas sitter med kompisar hemma nu... ska dricka cola o äta chips o spela tv-spel. Vad skall jag göra? Jo, jag skall jobba... om fyrtiofem minuter. YAY!

Jag är inte det minsta bitter. Faaaaaaan!

Det skall jag ta igen i morgon.

Shopping shopping

Man borde ju ha koppel på mig. Annelie skulle ner på stan och jag tänkte "varför inte följa med?".
Sagt o gjort.

Kommer till labbet två timmar senare - 600 kronor fattigare.

Fick med mig:

Nya hårsnoddar
Svarta strumpbyxor (3 st för 29, jippi)
Illrosa hotpants
Blå BH med svart spetskant (Jonas gillar)
Vit jättemysig stickad tröja (har faktiskt ingen, på riktigt alltså)
Annan vit enkel tröja från Gina (149 krona)

Jippi.
Jag som hade så ont om pengar (allt är relativt glöm inte det nu). Jag hade bara 3000 kronor kvar... och jag skall ju få utbildningsbidrag för första gången, så vem vet när det kommer.

Drack 4 liter juice igår, allt för att slippa ta antibiotika för UVI. Känns bättre idag... skall fortsätta ikväll så får vi se...

Inspiration

Åhh, vad kul det är jobba. Har inte känt så här på över ett år...! Wiee! Jag får så mycket gjort (klapp på axeln). Roligt.
O Annelie är underbar. Mys!

En bäver mindre i världen

Min fina Lillis har klippt sig. Vet att det är mitt tredje inlägg idag, men var tvungen.

Funderingar 100112

När jag gick i gymnasiet så drog jag mig undan alla andra. Tyckte det var dumma i huvudet som lekte på lektionerna, fjantade sig jämt, pratade om saker jag tyckte det var alldeles för låg nivå på, antingen intelligensmässigt eller djuphetsmässigt. O framförallt satte jag mig över allt skitsnack. Eller så gott det gick iaf. Har ju alltid varit lite för ärlig, men man vill ju inte såra någon.
Tycker att människor kan få vara de de är, o att det är roligare just för att man är olika. Sedan finns det ju som sagt idioter, men de behöver man ju inte beblanda sig med. Som på gymnasiet.

Men jag måste snacka lite skit.
Folk är så urbota dumma i skallen att det är tragiskt. Det är inget nytt, och jag hatar mig själv lite för att jag känner "urgen" att behöva uttrycka detta. Varit inne o läst lite bloggar precis... Suck. Finner inga ord. Folk kan inte stava (jag vet att de kan ha dyslexi, fy o skam på mig), lägger upp de mest egotrippade bilder man kan tänka sig (vilket man absolut inte kan kritisera med tanke på att det är deras egna blogg), är patetiska (för själv har jag ju så himla coolt o meningsfullt liv menar jag) och jag stöööör mig. Varför gör jag det? Ja, bra fråga. Ska lägga av med det.

Eftermiddagen har varit lite knasig. Mått upp o ner. Trött, sjukt trött.

Jag har ju haft problem med mina urinvägar sedan i fredags. Urinträngningar nu. Det luktar så där som det kan göra när man har UVI. Det blir till att köpa hem massa tranbärsjuice. Kan kroppen inte bara lägga av? Orka antibiotika. Orka boka tid. För hundrade gången. E-coli - Ingen E-coli? Trimsulfa? Låg dos eller hög dos?

Nej, men jag skall inte klaga! Förkylningen är mycket bättre!
Laddar för att börja träna igen. Uppehåll nu under upptrappning av nya medicinen. Klarade inte av pressen. Men känner mig bättre. Bara ångest på kvällen nu. Förutom lite ångest när det blir för mycket att göra på jobbet. Men istället för att bryta ihop och få panik som jag gjorde för en månad sedan, så tar jag tag i det och jobbar undan för att få ångesten att släppa. Jag klarar av att fatta det beslutet, handlingskraften har ökat. Men jag är lite sentimental eller vad man skall säga. Man börjar fatta ett o annat. Att jag borde sökt för länge sedan. Troligtvis för väldigt länge sedan. Att alla andra hade rätt. Men jag kunde inte se det. Jag kunde inte se att jag hade problem. Ledsamt. Tror inte att folk som inte har upplevt det förstår. "Vad då inte förstår? Du fattar väl att du mår dåligt?".

Det känns som att vakna upp från en dvala. Som att man har betraktat sig själv utifrån men inte kunnat handla. Det skrämmer mig.

Wiiieeee idag igen

Mycket bra dag!
* Massa mys på doktorandrummet
* Mys med Lina i soffan på jobbet
* Fått sjukt mycket gjort, massa facsanalyser
* Skoskav som tusan, men vem bryr sig?
* Musik på hög volym nu på eftermiddagen när folk gått hem och det bara är jag o Annelie kvar

Lite dåligt samvete för diverse grejer, men skall försöka släppa det.

Lillis skall klippa av sig sin bäver idag, äntligen, tycker hans kalufs är lite i längsta laget alltså... Hihi.

Nu skall jag äta en apelsin. Nams.

Väntar

På att Lillis skall pallra sig från jobbet och äta middag med mig... Jag är också kvar på jobbet, men har ju lite närmare hem än vad han har.
En sån produktivitet jag har känt idag, fantastiskt! Räknat alla mina elispot-plattor.
I morgon väntar Facs-analys av Lis grejer. Onsdag skall jag lära Mattias analysera.

Personalmötet blev inställt på seven på onsdag, tur, orkade verkligen inte.

Insåg att jag saknat T:s positiva syn på allt, men sin egna lilla touch av negativitet och ångest. Så härlig.

Helgen bjöd på vila, slapp, snörvel och förkylning, ryggont... Men också massa mys och godis, tv-spelande, god mat och rehab.
Nu - laddad för ny vecka på jobbet. Mer laddad än vad jag varit på flera månader, närmare ett år skulle jag tro.

T frågade ju självklart hur det var med mig (vi har ju lite liknande problem, men lite olika lösningar) och jag sa att jag mår bra (med litet tjut på slutet). Hon berättade sedan att Salazopyrin kan ge depressioner, och att det kan bero på det. Ganska vanlig biverkan tydligen. Ser man på.

Labbat

Idag har jag, Annelie och Mattias labbat. Det gick bra, o jag börjar t.o.m. gilla den nya plattläsaren... lite mer än innan iaf.
Blev ca 60-70 prover, fem färger, musmjälte och benmärg. Tycker fortfarande att det är lite tråkigt att jobba på andras grejer, men jag lär mig iaf hur man använder streptavidin och biotinylerade antikroppar. Jag gillar att känna att man utvecklas och lär sig nått.

Städning

En av anledningarna till att det känns som att jag mår bättre (jag vågar ju inte helt lita till mitt sinne nu för tiden) är att jag har fått tillbaka mitt beroende av städning och ordning och reda. Blir galen nu igen om det är smutsigt, eller finns disk i diskhon, om tvättkorgen är överfull, alla Lillis kläder som ligger överallt etc.
Har inte brytt mig ett dyft under flera månaders tid. Bra att känna att man har fått tillbaka sina tvångstankar. Bra tvångstankar.

Skönt. Inte lika uppskattat av Lillis dock.

I believe

Jag tror att jag känner mig lite bättre. Fortfarande sjuk, men menar rent situationsmässigt.

Inser att jag måste ha varit en hemsk människa. Nu kvävs jag av dåligt samvete. Alla människor som har hört av sig, messat och mailat, och oftast har jag inte ens svarat. Förlåt!
Och alla människor som jag har träffat och haft kontakt med varje dag (tänker ffa på Jonas, Annelie och mamma): Tack för att ni finns trots att jag inte förtjänar det.

Skall försöka få ordning på min jobbsituation lite nu. Har fixat med doktorandpapprena idag, gett alla filer till Li, pratat med Mikael när han var här. Nu skall jag bara planera lite inför försök på torsdag. Jag hoppas att det går bra.

Första arbetsveckan på året

Första arbetsdagen som doktorand (riktig). Och vad händer? Jo, jag är skitförkyld självklart. Inte okej!
Visste att det skulle ske, Jonas har ju varit sjukt i tre hela veckor nu.
Men ändå, jag har varit duktig över jul, inte varit ute på krogen en enda gång (okej, juldagen, men då går ju alla ut så det räknas inte). Tagit det lugnt, sovit ordentligt, ätit bra mat, t.o.m. bott hos svärföräldrarna ju o blivit omhändertagen. Så, lite orättvist är det.

Tycker lite synd om mig själv nu när jag sitter i sängen och kollar mail etc. Insåg att jag inte har kollat min mail på fyra dagar, inte facebookat heller. Jag kan ju bara inte må bra!

Jag har mycket att göra på jobbet denna veckan, så jag vill inte vara sjuk.
Jag skall:

* Räkna Elispot från Piotr och Annelies försök
* Räkna mina egna Elispot
* Komma på hur man efterkompenserar i Facsen från Lis försök
* Förbereda för försök på torsdag med Mattias dvs kolla facsantikroppar, späda de, boka facsen (för det kan ju Maria bara inte tänkt på), kolla upp hur mycket Mattias kan egentligen etc
* Ta reda på när kursen börjar som jag o Annelie skall gå, och vart den hålls
* Skicka in skattesedel till universitetet samt kolla igenom alla doktorandpapper som kom hem i ett stort brev under mellandagarna

Detta var det viktigaste, men det finns mer...

New year, mindre misär

Tjahopp, då var det över. All hysteri kring nyår - klänning, skor, smink. För att inte tala om den coola fest man måste gå på.
För att fortsätta all hysteri med nyårslöften, nystart och ett friskare leverne.

Vi skippade skiten. Bosatte oss hemma hos Jonas föräldrar och hade tre supermysiga dagar med umgänge som pusslande, filmtittande (Kalle o chokladfabriken och Starwars), minglande på själva nyårsnatten med vänner till familjen.
Fantastiskt var det verkligen. Saknade mina tjejer lite så klart, men jag behövde ta semester från livet lite.

Idag har jag tyvärr jobbat på Seven, stendött, höll på att avlida av tristess.. men nu lite mys framför datorn med Lillis. Man uppskattar ensamheten lite mer när man umgåtts intensivt med andra ett par dagar, t.o.m. på natten eftersom vi sovit där.
Helt glömt bort internet, telefon och andra vardagliga saker som att sminka sig och klä på sig innan middagen.

Verkligheten kryper närmare.