03.56

Här ligger man då på ett golv i södra Indien. Klockan är 03.56.
Mina rumskamrater är febriga och magsjuka. AC:n på. Fläkten på. Det är då fan att man skall behöva frysa här också.
Badrumslampan är tänd också, de måste ju kunna hitta dit på natten.
Det är sjukt störande när man vaknar av att man fryser. Jag har ändå en filt på mig, de andra har bara lakan. Och jag hatar, HATAR, att sova med ljuset på.
Men så sover jag ju inte heller.

När vi lämnade det andra hotellet så stannade jag kvar och stal deras wifi. Då kom det massa människor och pratade med mig som verkade hur roliga som helst. Så dags när man skall lämna.

När de andra låg och sov resten av dagen gick jag och åt lunch och läste min bok. Träffade en trevlig servitör som jag pratade med. Större delen av alla försäljare och restaurangfolk tilltalar mig vid namn. En tilltalar mig vid "Marlboro Menthol".

Men det är fortfarande sjukt ensamt här. Indierna är sjukt påfrestande. Jag har börjat klä mig mer "indiskt" på kvällarna, dvs med byxor eller lång kjol på mig. Jag tycker inte att det hjälper.

Jag gick sedan till den närmaste stranden, tvingade med Janne en stund, men bytte sedan till "turiststranden" när han inte orkade mer. Jag kan inte förklara det. Det är inte det att jag tror att jag är vackrast i världen eller så sjukt intressant, men jag känner mig inte bekväm. Man slutar bry sig om att de smygfotar en med sina mobiler. Att när man går på gatan så står alla inom 20 meters radie och glor. Men när man ligger i bikini så vill jag helst vara omgiven av andra i bikini och inte bara indiska män och ett fåtal indiska kvinnor, som för övrigt badar med kläder på. As simple as that.

När det var dags för middag gick jag före och tog en drink. Hamnade bredvid en så trevlig gammal australiensare från Sydney som jag spenderade en timme med att skratta åt hans historier och liv. Han var säkert 60 år gammal men var helt klart den intressantaste jag träffat här nere.

Jag uppskattade dock ensamheten idag. Jag är inte van vid att leva så tätt inpå någon. Inte heller när de är griniga och sjuka. Jag vet inte vad det är med min mage, men inget rår på den. Det kommer jag nog få äta upp att jag sa nu. Alla pratar ju om Indien som landet alla blir magsjuka i... Jag har då inte märkt något. Jag har ätit allt, druckit allt, ur flaskor och burkar. Varit ganska oförsiktig faktiskt. Jag klappar alla hundar, tar alla i hand som hälsar på mig, går på alla toaletter (tvål finns inte).
Jag vet inte. Det hela känns överdrivet. Å andra sidan delar jag ju rum med två drabbade...
Janne sa att han aldrig mer skall åka till ett asiatiskt land:) Roligt tycker jag.

04.31. Jag skall försöka sova.

Mia