torsdag 21 oktober 2010

Årstid

Jag o Lina går från labbet upp till föreläsningssalen efter lunch.

Mia: Ahh, det är så kallt!

Lina: Jaa, det är bara (börjar räkna på fingrarna)... november, december, januari, februari, mars, april kvar. Ja, 6 månader kvar innan det blir varmt igen.

Mia: Åh, döda mig nu istället.



Allt är seriöst grått. Grå gata...



Grå himmel. Klockan är ETT på dagen och det är helt mörkt ute.



Ett grått berg. Stackars berg, det är ju inte bergets fel. Men så finns det små färgklickar som denna.



Folk säger alltid att det är så fantastiskt att bo i ett land med årstider. Jag kan till viss del hålla med. Ett argument är att när solen kommer fram igen i maj så blir alla så glada o kommer ut på gatorna igen. Det är sant.
Men varför inte bo i ett land där folk är glada året runt?
Jag undrar om det är en slump att svenska folket super ner sig så mycket, nån tröst måste man väl ha?

Mia

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar