Pengar, droger och kriminalitet

I morse när jag vaknade var det regn i luften. Tittade på väderleksrapporten - regn hela veckan och 16 grader. WTF? Jag har inte åkt till Australien för att leva i svensk sommar! Duschade, tvättade håret, la lite extra tid på sminket, målade alla 20 naglar jag har, vitt på fingrar och mörkt lila på fossingar. Surar lite och plattar sedan håret. Gör man inte det här så ser man ut som ett troll efter fem minuter, det blåser mycket. Klockan tio är jag kraftigt uttråkad och sover lite. Vaknar klockan tolv.



Till detta! Har sedan dess spenderat dagen på takterassen, först med kaffe, sedan med sprite zero (som jag råkade hälla ut) och nu med myror. Svettas nu istället, men det är fantastiskt! Det här vädret är jag gjord för.
Tråkigt bara att jag inte kan vara i solen för länge, jag har bra pigment, men den är sjukt stark här. Promenerade runt i staden en timme förra veckan och vaknade upp nästa dag med kraftiga ränder efter min BH och mina halsband. Ganska röd.



Det kunde varit värre hey? De sätter "hey" efter allt här, jag börjar bli lite australifierad. Börjar gilla det faktiskt. Börjar tycka att accenten är charmig.
Ex på det: "Food is good hey?", "It's sunny hey". LOL.
Ikväll skall vi laga middag åt familjen vi bor hos, kyckling står på menyn. Ingen aning om vad mer. Maten är galet dyr här. En liten burk tonfisk kostar tex 3.50. Gångra med 7!
Ett 6-pack öl: 16 dollar! Försöker med andra ord hålla i pengarna, jag har redan spenderat för mycket. Alldeles för mycket. Väldigt tacksam att jag inte betalar för boende för tillfället.

Denna lilla stad är underlig. Väldigt många verkar använda droger och ännu fler verkar vara på rehab. Men det verkar som att de får hjälp och att de tar den. Kyrkorna spelar en stor roll i detta, de samlas där och stöttar varandra varje söndag. Jag är lite skeptisk till detta, inte kyrkan i sig, jag tycker det är jättebra att de får hjälp och finner styrka hos Gud, men att fortsätta umgås med samma människor som har samma problem. Jag tror inte på det konceptet. Jag tror på rehabilitering bland människor som har ett "normalt" liv. Som har andra problem, har jobb, andra intressen. Det känns väldigt nära här. I övrigt verkar det inte vara någon kriminalitet att tala om. Bilar låses aldrig eller sällan, likadant med husen. Jag kommer och går som jag vill när de andra jobbar, väldigt ovant.
Dags att kolla hur det har gått med lägenheten. Hoppas!

Mia