Jag glömmer inte

Helgen har varit den bästa på länge. Händelserik men bara bra händelser!
Lördagskvällen spenderades med Bella på Svea. Så mysigt. Kvällen slutade dock tidigt, men det kändes perfekt tidsmässigt.
Söndagskvällen spenderades i vår nya säng. Den är ju inte helt ny, men sängkläderna är ju nya och vi har nu sex kuddar. Så otroligt mysigt! Kollade film hela dagen mer eller mindre, åt choklad och fisk som Jason lagade. Gott!
Mitt i alltihopa så gick dock en propp och vardagsrummet blev svart. Vi testade runt de olika propparna men vi kunde inte få kylen och internetet att funka samtidigt och jag orkade hålla på och mecka med att byta kontaktuttag. De extra proppar jag hade hemma måste ha försvunnit när jag var i Australien för jag kunde inte hitta de. Spöregn utanför... Så jag gick ner till grannen och lånade, jättegulliga verkligen. Litet äventyr för en stadstjej som jag =)

Och nu är det ju ny vecka. Det betyder ju nya tag.
Träningen är inbokad för veckan och skrivandet har börjat igen. Fick ett uppmuntrande mail från en av mina handledare, värmde och gav mig lite hopp =) Så det känns bra.
Min finaste man sitter också mitt emot mig i köket och spelar TV-spel med lurar på för att inte störa mig. Vet inte varför men det känns som ett stöd bara han sitter i samma rum. Han kokar te som han kommer med lite titt som tätt. Man har det bra.
Känner mig lite stressad över skrivandet nu när jag insåg att det bara är två veckor kvar, men å andra sidan har jag skrivit i två veckor och jag är ju halvvägs så det borde gå.

Privat finns inget inplanerat så det känns också skönt på ett sätt. Inget som stressar och drar liksom. Nästa grej är Linas födelsedagsfest men det känns bara kul.
Har funderat de senaste veckorna på hur bra allting har utvecklat sig. Tänkte på hur Jason och jag träffades och hur bra allt har gått och hur lyckligt lottad man egentligen är. Det känns verkligen som ett nytt liv på många sätt. Man får inte glömma bort att vara tacksam.












- Mia