Politik kan ena. Religion kan ena. Men det finns inget som kan splittra så som dessa två.
Det är snart val. En av de kanske viktigaste valen på länge. På 90-talet vann Moderaterna en gång, Carl Bildt satt som stadsminister. Följande val vann Socialdemokraterna med stor majoritet. Det varpå den tiden ett parti fick mer än 40 procent av rösterna.
Nu är det val igen. Jag har egentligen inte följt opinionsmätningarna alls, så har ingen aning om hur det står.
Det är klart att det blir ett allmänt samtalsämne, och något som slår mig är hur lite människor verkar veta. Är det så att folk röstar på vad de alltid har röstat på, på vad deras föräldrar röstar på? Det känns så i många fall. Folk verkar inte veta, eller ha ett svar, när man frågar: Vad tycker du är bra med xxxx partiets valmanifest?
Det är sorgligt. Det gör att begreppet "demokrati" luckras upp. Men så har det säkert alltid varit.
Jag läste på en blogg idag. Det var skrämmande. Men så målande för det jag själv anser. För det som de flesta inte förstår. Eller vill se. Vill erkänna. Att ett samhälle med Alliansen i toppen kommer att innebära privatiseringar, privata sjukförsäkringar, mer pengar till de rika.
Det är känsligt att skriva så: MER PENGAR TILL DE RIKA. För snälla säg att ni har insett det. Att Alliansens skattesänkning gav oss "normala" ett par 100-lappar extra i månaden på sin höjd, medan politikerna m.fl. får 1000-lappar extra.
Snacka om att sälja sig billigt.
Merparten av människor i min omgivning stödjer Alliansen. Jag är ledsen för det. För det finns personer i min omgivning som har drabbats väldigt svårt av Alliansens förändringar så här långt. Så för mig är det väldigt privat. Känsligt. Jag tar det personligt eftersom människor jag älskar riskerar att få det mycket sämre. Jag riskerar helt enkelt att börja hata er. Och det är mitt problem.
Säg åtminstone att ni har satt er in i vad ni röstar på. Och kom ihåg att ni också kan bli sjuka en dag, mista er arbetsförmåga, eller få ett handikappat barn.
Läs denna. 15 September 2010: SVEKET
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar