Människor säger att jag är hård. Well, livet gjorde mig hård. Livet äter upp snälla människor som menar väl. Jag menar inte att jag inte är snäll. Men jag är selektivt snäll. De som betyder något för mig, kan jag gå genom eld för.
Övriga, kan jag också bry mig om, men jag ger inte hela mig själv utan att få nått tillbaka.
När jag var ung, ungefär 15 år gammal, träffade jag på en person som just då betydde väldigt mycket för mig. Jag tänkte att genom att ge utan att förvänta mig något tillbaka, kunde jag få denna person att bli en bättre människa. Få den att tro på andra människor, att se att människor kan vara goda och inte alltid "vara ute efter en".
Vem vet, jag kanske lärde denna person något? Men framförallt, lärde jag mig något.
Det finns människor som gör allt för att bli omtyckta, och lyckas. Men vad händer den dagen då den snälla människan inte längre ställer upp på alla tjänster, inte dansar efter allas pipa, utan blir lite mer självisk och slutar göra alla andras uppgifter? Kommer den att vara lika omtyckt?
Det jag lärde mig, är att ger man utan att få något tillbaka, så tömmer man sig själv. Eller om man inser att uppskattning inte är tillräcklig belöning för det man gör, så kommer man att känna sig lurad, besviken.
Ja, personen kanske kommer vara lika omtyckt, av de äkta relationer som fanns där. Resten kommer att glömma, hitta nya människor som gör deras tjänster.
Man kan inte tillfredställa allas behov, det är därför det är viktigt att själv veta vad man vill, och sedan följa den vägen. Har man tur får man sällskap av någon man älskar, men man kommer inte få sällskap av någon annan om det inte gynnar de själva.
Jag önskar så att människor kunde förstå detta. Det gör mig ledsen att de inte kan det. Mitt hopp är att den dagen de inser det, kommer de inte undra varför jag inte följde med när de följde andras vägar istället för att hitta sina egna, utan att de kommer att förstå att jag gick min egen väg. Att jag valde att gå den ensam men att det inte betyder att jag älskar de mindre.
Men känner jag denna typ av människa rätt kommer de inte förstå, de kommer att känna sig svikna o tänka: kunde hon inte göra det för mig, jag gör ju så mycket för alla andra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar