Då var man här...

Japp, dagen har kommit. Lång, stressig, flängig, med överdrivet socialiserande, vara trevlig är ett måste, o man får absolut inte vara hängig o trött. Det finns ju så många andra människor som har ansträngt sig för att göra den här dagen varm o mysig för en.

Dagarna innan jul var superstressiga. Igår submittade jag vaccinpeket igen. Gjorde missen man inte gör. Ångest med versaler.
Tack Annelie.

Snart börjar stressen:
Duscha, tvätta håret, fixa håret (suck).
Äta, sminka sig, ta på sig (vad skall jag ha på mig?)
Fixa naglarna, packa ner allt jag behöver för övernattning hos svärföräldrarna (man önskar att man inte hade linser o knaprade tio tabletter om dagen)
Sen det värsta av allt:
Vara glad och trevlig, och snäll, söt och bra flickvän.
Det kommer bli jättekul.

Enough of negativity.
Jag får ge massa paket till folk jag älskar (kul!)
Dela dagen med folk jag inte umgås med varje dag annars
Slipper laga mat och städa
Slipper jobba
Slipper submitta en artikel o få dödsångest.

SE! Det blir ju fantastiskt! (Jag försöker iaf)