Det kändes dåligt, men blev bra

Måndag morgon brukar sällan vara bra för mig. Jag brukar tycka att livet är värdelöst, att jag är ännu mer värdelös och ha inställningen att "varför skall man ens försöka när allt ändå bara blir skit". Det var väl ungefär lika dant idag bortsett från att jag hade en man hemma som kramade mig och sa att allt kommer att bli bra.

Hade ett möte med handledarna som gick över förväntan. Mitt material är så rörigt och stort att jag knappt vet vad som är vad, och hur skall jag då kunna få någon annan att förstå vad som är vad?

Resultatet av mötet blev iallafall att jag skall börja skriva ihop mina resultat, vilket jag skall försöka göra på bästa sätt. 

Något som definitivt hjälpte var att när jag kom in stressad och lite ångestfylld på mitt rum så står värsta fruktkorgen där på mitt skrivbord och väntar på mig! Tack Annelie! Värmde mitt hjärta!

Sedan skulle jag efter mötet äta en banan för frukost hann jag ju inte få ner innan mötet. Det gick sådär... Nu måste jag jobba så att jag inte får panikångest i eftermiddag. Ciao.