Den större människan

Jag är inne i en period då jag är trött på andra människor igen.
Jag är trött på allt skitsnack och att man inte bara kan få vara sig själv utan att folk skall snacka skit och vara falska. Jag har kommit på att jag inte trivs på jobbet. Att arbetsuppgifterna känns helt okej för tillfället men att jag hellre sitter hemma i ett pyttelitet rum och analyserar än att gå omkring på jobbet och bli distraherad. Jag vill bli lämnad i fred och att mina val i livet är mina val och inget som någon annan behöver kommentera.
I slutändan är vi alla ensamma, och måste ensamma stå till svars för vad vi gör.

Jag gjorde för ett tag sedan ett aktivt val att hålla mig undan allt vad jobbumgänge heter. Jag känner det bara mer och mer. För sanningen är den att jag egentligen inte klickar på mer än ett normalt plan med någon. Och jag känner inte för att umgås med sådana människor på fritiden.
Det är ju helt okej. Det finns många som jag tycker är väldigt vackra på jobbet. Som är väldigt mjuka, förstående och som kan visa medlidande.

När jag var yngre var jag av den åsikten att är du inte stenhård och en bitch så blir du trampad på, uppäten av livet och förlöjligad. Men jag har ändrat åsikt. Jag tror inte att man blir nedtrampad om man håller sig utanför spelet från första början. Håller man sig ovanför allt trams som människor håller på med så kan de trampa allt de vill. Jag känner en inre trygghet som jag nog inte känt på länge. Kanske aldrig. Jag klarar mig själv. Jag vill inte vara själv, men det är okej.

Och varför måste man jämt vara den "större människan". Som accepterar alla andras felsteg när ingen annan accepterar dina? Varför måste man vara den som försöker mest? Som kämpar när ingen annan gör det? Då kanske det är dags att inse att man borde välja vad man kämpar för.

Att man inte skall göra någon en prioritet i sitt liv när man bara är ett val i någon annans liv.

Men det handlar om kärlek. Men i slutändan är du ändå ensam. Då känns det viktigt att du kan leva med de val du gör och att du fortfarande har respekt för dig själv. För om du är ensam, och du inte har dig själv, vad har du då?