måndag 24 september 2012

När man tappar motivationen att träna

Vi får väl alla svackor. När det gäller allt i livet. Träning är väl en av de vanligaste sakerna att tappa motivationen för och när man gör det kan det vara svårt att komma tillbaka.
För mig handlar det ofta om att jag för ett par dagar skiter i att träna och när jag gör det blir jag också mer omotiverad att äta nyttigt. Tillsammans med en rejäl bakfylla kan det kännas riktigt tungt att masa sig iväg till gymmet eller vad man nu tränar någonstans.

När det händer mig nu känns det som att hela livet rasar. Jag har ju i princip bara träningen som håller mig uppe och aktiv. Jag har ju inget jobb som ockuperar min tid och mina tankar, och jobbsökandet går ju inte direkt förträffligt. Börjar fundera på om man inte ska söka sig utomlands ändå, här händer ju inte mycket.

Hur som helst, igår åt jag detta. Endast detta. Ingen mat, bara detta. Det totalt dödar min motivation. Jag vet om det, men gör det ändå. Ingen näring, bara socker och salt. Det bryter ner mig och jag blir trött och grinig.


Men jag pallrade mig iväg till gymmet och körde biceps, triceps, axlar och bröst. Det var första gången jag körde axlar sedan jag fick min muskelinflammation för två veckor sedan. Har använt orudis gel så har ingen smärta längre. Körde dock lite lättare än vanligt.


Duschade på gymmet eftersom vi inte har någon dusch hemma längre. Kände mig bättre. Gick hem och "lagade" mat.
Här kommer motivationen in igen. Det som motiverar mig igen när jag tappat motivationen är att äta bra och nyttigt efter träningen. På så sätt känner jag att jag vill vara nyttig. Det är lite svårt utan att bli besatt av det, men det hjälper.
Jag har insett att jag behöver ha nått att fokusera på, något att vara lite besatt över, annars tappar jag vardagen och livet. Jag behöver rutiner för att må bra nu när jag inte jobbar. Det är dessutom sjukt deprimerande att nu när det är 10 grader utomhus och himlen är grå från morgon till kväll. Extremt deprimerande. Vet inte hur man ska överleva utan rutiner.
Så för att inte falla nu ska jag försöka att äta extra bra och hålla mina träningstider.





Nu kollar jag på Star Trek Voyager säsong 4. Det enda Jason gör är ju att jobba så han skulle ju knappast sakna mig om jag beslöt mig för att fly landet vilket alltid är det första jag tänker på när jag känner att livet faller.


- Mia

söndag 23 september 2012

Det tär på krafterna

Det tär verkligen på krafterna att ha byggjobbare och hantverkare springandes i lägenheten i tid och otid. Vi har ju inga dörrar till någon av våra rum så man får hela tiden vara beredd på att någon sticker in huvudet genom dörren. Jag är väl ingen sjusovare längre men jag går inte upp innan nio och ofta kommer de redan vid halv åtta, åtta på morgonen då jag sover.
Då får man sova i full mundering.
Här nyvaken i torsdags.


- Mia

fredag 21 september 2012

Mys hos mamma

I onsdags hade vi lite mys hos mamma för att fira att hon fyllt år. Tänk att hon är så ung min mamma!


Glutenfri lasagne stod på menyn, det är inte varje dag man får det!


Jättegod hallontårta.


O en irish coffee till efterrätten. Gott!


- Mia

tisdag 18 september 2012

Ombyggnad av badrummet

Jag felanmälde vårt badrum i juni eftersom att väggen i duschen var lös och förra helgen ringde ju grannen under till jouren pga att det forsade vatten från hans tak.
Igår kom hantverkare och rev lite av väggen. Han började med lite för att se hur det såg ut.


Sen rev han ännu mer...


Sen ringde han sin chef och frågade om han fick riva golvet. Chefen sa ja.


Sen satte han in, citat "den kraftfullaste fläkten vi har" och den fick stå över natten.
Han kom sedan i morse igen och såg missnöjd ut över resultatet, ringde chefen igen och rev hela väggen och golvet ända in till teglet.


Och så här ser det ut nu. Dörren ska ej öppnas och fläkten ska vara på dygnet runt i flera veckor.


Och i hela hallen står det grejer och maskiner.


Det är ju skitjobbigt men samtidigt är jag glad över att de fixar det ordentligt. Det finns även en dusch i pannrummet i källaren som vi får använda.
Kul liv vi kommer att ha den närmsta månaden. Hoppas bara att det blir en månad och inte tre.

- Mia

Gluten intolerant = subject to injustice

Vi äter inte pizza ofta men i helgen gjorde vi det istället för att gå ut och dricka öl.

Jasons pizza:


Min glutenfria pizza:


Så istället för att äta halva som jag brukar, för den brukar vara större, så åt jag HELA och var nära att dö av mättnad hela kvällen. Jag var även mätt när jag vaknade :) Logiken bakom det.

- Mia

Arbetsintervju

I fredags hade jag min första (sedan jag disputerade) arbetsintervju. Jag var ärlig och mig själv och kände mig avslappnad.
Räcker inte det så är det inte mig de söker.
Avvaktar och söker fler jobb.

Oh, du glamourösa, arbetslösa liv.

- Mia

torsdag 13 september 2012

Frukost

Jag tränar i princip alltid på morgonen om jag inte är överdrivet trött eller har nått att göra på förmiddagen.
Eftersom att jag inte är den som mesar på gymmet utan alltid kör hårt och tungt så behöver jag energi.
Jag har märkt att jag ibland kan bli väldigt orkeslös på gymmet och har kopplat ihop det med vad jag äter innan. Innan åt jag bara två knäckemackor och det fungerar, men inte om jag ska köra t.ex. ben som är sjukt jobbigt och en stor muskelgrupp. Jag vill ju bygga muskler, inte bryta ner dem.

Jag vaknar ju dessutom alltid hungrig och att träna när man är hungrig är ju ingen höjdare.

Frukost idag:
Två skivor glutenfritt fiber-bröd med 4% naturell philladelphia och två Scans tunna skivor med kalkon samt två små paprikabitar. Mitt bröd är väl ungefär motsvarande hälften av en skiva normalt bröd, typ Pågens limpa etc.
Kaffe med mjölk och en smoothie gjord på:
1 banan
1,5 dl frysta hallon
1 dl frysta mangobitar
0,5 l naturell yoghurt 0,5% fett. Frukten är utan tillsatt socker så klart. Denna omgång räcker till 4 (små) glas.

På detta orkar jag träna 1,5 timme utan att må illa.


- Mia

onsdag 12 september 2012

Skinande äpplen

Jag har aldrig sett några mer skinande äpplen än dessa som jag hittade på Hemköp.
Seriöst, det är ju helt löjligt!


- Mia

tisdag 11 september 2012

Nostalgitripp

Jag och Lina körde i lördags en nostalgitripp med tacos följt av lite vindrickande. Vi åt ofta middag tillsammans för kanske 5-6 år sedan och ofta blev det någon form av tacosinspirerad mat t.ex. Tacopaj, tacogratäng eller helt vanliga tacos. Hur mysigt som helst. Efter det gick vi ut och jag hade den roligaste kvällen på länge!


Mitt under middagen ringer det på dörren. Det är en man utanför och jag blir lite rädd. Jag är svinrädd för att öppna dörren och öppnar väldigt sällan om jag inte känner igen vem det är.
Denna man hade någon form av snickarkläder på sig och har väldigt ihärdig och ringde tre gånger. Till slut öppnade jag och det visar sig att det är en akut inringd hantverkare som är där för att kolla på duschen hos grannen under mig. Det läckte tydligen vatten från taket hos honom.
Jag anmälde ju mitt badrum i juni till fastighetsskötaren pga att kaklet sitter löst och väggen sviktar när man trycker på den, men det hände aldrig nått trots att fastighetsskötaren var här och kollade på den och anmälde det vidare till våtrumsexpert.

Men nu är det bestämt totalrenovering av duschen och vi kommer således inte att kunna använda den på cirka tre veckor. Jippi. Toaletten kommer att fungera som normalt men de kommer att riva ner kaklet och ta bort plastmattan och sedan kolla hur det ser ut under. Jag gissar att det kommer att vara förfärligt och rejält vattenskadat. Det kommer ta ett par veckor att torka upp och vi kommer säkert få ha en fläkt ståendes där. Kul med tanke på att vi bor i en etta och saknar dörrar till rummen förutom till toan som är ungefär 1,5 kvadratmeter stor. KUL (Obs. ironi).
Duscha då. Jag är ju på gymmet nästan varje dag och jag kan väl duscha där, men orka!

- Mia

Fix i köket

I lördags skulle jag till gymmet men finner mig själv helt plötsligt i köket omplanterandes alla krukväxter och OCD-städar köksbordet. Jag skulle bara fylla min vattenflaska...
Tur att man har tvångstankar.





- Mia

fredag 7 september 2012

Mörkrädd

Jag tycker inte om att vara ensam på nätterna.
När jag var yngre var jag mörkrädd och sov ofta med någon form av ljus tänt. Jag hade en sån där liten lampa man satte i kontakten, det lilla ljus den gav räckte.

Sen växte jag upp och fick sambo och sov inte själv längre. Inte ofta iallafall.

Sen jag slutade med mina antidepressiva har jag fått en släng av mörkräddhet igen.
Jag har ingen aning om varför men det är tydligen ganska vanligt. Antidepressiv medicin kan ta bort alla möjliga manier tydligen.

Hur som helst, jag hatar när Jason jobbar natt som han gör denna veckan. Jag sover aldrig bra och tryggt förrän han kommer hem.

- Mia

torsdag 6 september 2012

Kakmonstret i mitt liv

I onsdags fikade jag och Jason i stan och jag förvånas alltid över vilket kakmonster jag delar mitt liv med!





- Mia

tisdag 4 september 2012

Crosstrainer minskar mina ledproblem

Kom på att jag inte tackat mina knän på senaste. Eller borde jag kanske egentligen tacka crosstrainern?

Sedan jag började köra crosstrainer istället för att springa/jogga/gå på löpbandet har jag i princip varit problemfri i knäna och i fötterna. Jag hade inga jätteproblem mer än att jag hade konstant ont (men det lär man sig hantera och tänker till slut inte så mycket på det) i mitt dåliga knä och i min dåliga vrist.

Men det har jag inte längre! Har i princip inga symptom alls från knäna och endast lite i min vrist då och då.
Sen är det väl klart att jag får ledvärk efter att jag kört ben på gymmet, men det gör jag ju bara en gång i veckan och inte varje dag som jag gör med crosstrainern.

Erkänn bäst?!

- Mia

måndag 3 september 2012

Jason gör... nått.

Sedan vi köpte lådorna på Ikea så har Jason fixat och trixat med sin konst och sina grejer. Fråga mig inte vad han gör men han verkar ha kul iallafall:)








- Mia

lördag 1 september 2012

Om man blir glad...

När man hittar två hundra kronor i checkar från H&M?
Jag tränar ju 5 dagar i veckan men har bara två par träningsbyxor. Detta ställer till problem om jag inte tvättar var fjärde dag, vilket jag sällan gör. Jag använder mina träningsbyxor två gånger innan jag tvättar dem, mer går liksom inte!
Så har velat ha nya ett bra tag nu men pengarna räcker inte, eller rättare sagt: Jag prioriterar att äta.
Men nu har jag ett par till. 100 kronor fick jag pröjsa utöver de 200 kronor jag hade checkar för.
"Happy gurl" som Jason skulle sagt.


- Mia

torsdag 30 augusti 2012

Ever since that day...

Ända sedan jag skar av mig fingret (överdriver, skar bara av mig halva och det sitter kvar) har jag varit väldigt obekväm med de glas vi har hemma. Varje gång jag diskar, vilket händer ca fyra gånger per dag, är jag jätteförsiktig och kan inte riktigt slappna av. Alla som känner mig vet att jag älskar att diska (nej, jag vet inte vad det är för fel på mig) så detta har varit störande för mig.
Jag har tjatat (men jag har försökt hålla det på en anständig nivå) på Jason att vi ska åka till Ikea och köpa nya någon dag men det har alltid dykt upp något annat viktigt som har gjort att vi inte kommit iväg. Anledningen till att jag ville att han ska följa med är att jag ville att han skulle välja ut några lådor till sig själv samtidigt och jag vill inte bära allt! Har redan problem med min högra axel.

Så idag, efter min lilla föreläsning på GU, kom jag hem och vi hade bestämt att vi skulle åka. Jag ser att Jason är på skitkasst humör och inte alls vill åka och det regnar dessutom utomhus.
Men, vi åkte! Denna uppoffringars man ;)
Så nu har vi helt okej glas av tjockt glas (klarar inte av tunna glas längre). Sex för 40 kronor tror jag vi betalade för de stora och 20 för de små. Vi köpte tolv av varje. De har ju en förmåga att gå sönder. Av de tolv glas jag köpte för två år sedan har jag bara fyra kvar.


Sex mindre plastskålar från barnavdelningen (så klart!) för femton kronor. Ungefär gratis. Har ingen aning alls vad jag ska med dem till, men jag gillar ju färger. Godisskål? Nötter? Kanske nån sås? Alltså vem vet, möjligheterna är oändliga! (hehe)


En skål i bambu. Kan upplysa att del luktar hästskit även efter skrubbning med svamp och diskmedel. Fråga inte mig hur den är framställd men det kan inte vara vettigt. Välkomna till vårt stall!





Sedan dessa två lådor till Jasons saker som ligger spridda över hela lägenheten. Pappershögar, glasskivor, olika plaster, verktyg, en låda med kullager (alltså varför?), diverse plastremsor, tre tapetrullar. Jag ska även ödmjukt tillägga att Jason fick tillåtelse att ta med sig staketet som fanns runt Way out west hem. Staketet består av ca två meter hög plast med det typiska Way out West-mönstret på. Vi har alltså fem ca 30 cm tjocka (och två meter höga) rullar på vinden för framtida bruk.
Min kreativa man. Han driver mig långsamt till vansinne:) Men älskar den mannen och nu har han lite mer utrymme och frihet att pyssla med det som han tycker är kul. Om han är glad och inspirerad så brukar jag också bli det.


- Mia

Respektabel?

Så här såg jag ut idag när jag var nere på introduktionen till BMA-programmet på Göteborgs Universitet. Jag hade blivit ombedd att prata lite om hur det är att doktorera som BMA. Det blir ju så klart lite missvisande eftersom BMA är treårig och jag har läst fyra år för att bli behörig men jag är ju i grunden BMA.
Det var i vilket fall trevligt.

Titeln syftar till att jag mest känner mig som en luffare som går omkring i träningskläder och adidas-jackor nu för tiden. Så här "fin" har jag inte känt mig på länge.


- Mia

Shoes? Shoes!

Nu när man är fattig så blir det inga tio par höstskor som inköps som det kunde bli förr. Men, väl två blev det.
Det blev ingen Scorett, Nilson eller Bianco utan Skopunkten. Men ibland föredrar jag kvantitet före kvalitet.

Omväxling förnöjer.
Jag är dessutom sjukt trött på klackar som jag jämt kunde springa omkring i förr. Knäna orkar inte, ryggen värker, jag är till åren kommen helt enkelt. Var mer intresserad av en rejäl känga i år, då kommer man ju ändå upp nån cm eller tre.





Dr Martenskopia antar jag att man kan kalla den. Alltid tyckt att det varit världens fulaste skor men nu gillade jag dem.
Jason fick dessa eftersom det är tre för priset av två. Nu blir det inga fler skor i år...


- Mia

onsdag 29 augusti 2012

Uppvaknande

Idag vaknade jag av att jag inte kunde andas. Att jag försöker få luft men det går inte så jag får en hostattack istället. När jag andades in lät det som om man gick på ett gammal trägolv, det knarrade och knakade. Normalt? Jag är ju ny på det här med astma men det var ju inte kul.
Tur att jag har min tid för spirometri nästa vecka. Det tog bara två månader och 20 dagar för semestersverige att vakna igen. Jag trodde man hade fem veckor semester men varför inte?
Försenad med flera timmar till gymmet men jag kan ju inte träna om jag inte kan syresätta mig... Äter alltså frukost nu och hoppas på att vara på gymmet inom en timme.


- Mia

måndag 27 augusti 2012

Kantareller

Igår fick Jason prova kantareller för första gången. Han gillade dem och ville vi skulle äta det igen. Men nästa gång ska jag försöka göra en rätt med kött istället för lax.


Potatisgratäng med grönsaker är en av våra favoriträtter.


- Mia