Men när jag diskade gick ett glas sönder när jag var inne i det med disksvampen och jag skar mig illa. Jag trodde att jag skurit av mig fingret först! Det var ett tunnt glas så kanten blev sylvass och skar ca 7 mm in i fingret. Det var den dagen... Tur att man har en mamma som är sjuksköterska som sa till mig att jag skulle åka till akuten o få det omlagt. Jag hade inga strips hemma så kunde inte tejpa det.
Åkte ner till Alléakuten eller vad det nu heter och kom in direkt till läkaren som verkade orolig för nervskada. Han gjorde undersökning runt hela fingret och jag fick böja och ha mig. Som tur var var det okej. Blev ihoptejpad och bandagerad och fick noggranna instruktioner om att ha bandage i minst 10 dagar ( orka!). Men det kanske är smart, det har ju gått två dagar nu och så fort jag kommer åt fingret eller böjer det (vilket händer av ren vana ibland) så börjar det blöda.
Pekfingret är ganska bra ändå, man har det till så mycket har jag märkt! När man tex klämmer på en flaska (tex linsvätskan) kommer nästan all styrkan från pekfingret har jag märkt. Borsta tänderna och äta är också jobbigt. Värst är väl att jag måste hantera linserna med vänsterhanden. Men jag har ju fingret kvar och jag är inte död! Det gav mig ändå lite perspektiv på tillvaron.
Efter läkaren gick vi ändå och kollade lite i stan och hitta två snygga tröjor på rea till Jason. Hittade en fin stickad tröja till mig också men den tog jag inte kort på. Varför är det alltid roligare att ta kort på andra? Kanske för att Jason är så söt?
Vi köpte kaffe och hamnade på nått sätt i Slottskogen där vi satt och myste vid fontänen och kollade på ankungar, småbarn och hundar. Det blev en bra dag ändå!
- Mia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar