Ursäkta min frånvaro

Uppdatering är på gång! Helgen var supermysig som alltid!
Söndagen spenderades med nära o kära på en kanotpaddling. Sjukt jobbigt! Simson drog upp en jättegren, han tyckte det var passande storlek, världens bästa hund verkligen.
Jag badade även i en sjö, vilket jag lovat mig själv att aldrig göra igen... Tänk vad en biologiexkursion i gymnasiet kan ställa till med. Lagom dos alkohol, semesterkänsla, utflykt och TVspel.


Sömnlöshet igen. Jag o fiskmåsarna håller varandra sällskap. Mycket grubblande på nätterna. Mycket har satts igång efter psykologsamtalen, jag kan se vissa saker på ett annat sätt o förstå varför jag reagerar som jag gör ibland.
Naglarna är fixade o jag gillar de!


Nästa vecka är det dags för frisör igen, hoppas hon inte har semester!
Igår hade jag ett intressant möte, det är konstigt hur man kan känna igen sig så mycket i det som en annan person säger. Vi sa att vi skulle träffas igen, jag hoppas att det blir av.
Imorgon är det sagt att vi skall spela brönnboll i slottskogrn efter jobbet, hoppas att få med mig Annelie o Bella också, Lina kommer iaf, behöver lite kvalitetstid med mina tjejer känner jag!
Nu sitter jag utanför jobbet, förut gick en rådjursfamilj förbi, mysigt.



Kaffe o cigg räddar denna dagen. Min arbetsinsats är inte den bästa tyvärr. Jag vill verkligen vara den alla förtjänar att jag skall vara, men det känns inte toppen. Annelie är min klippa, mysig fika med henne i måndags också.

Några beslut är fattade:
- jag skall slutmata mig på Seven. Pengarna väger inte upp offrandet.
- jag har kommit på saker jag skall ta upp med min läkare och psykolog. Jag måste ha en förändring.
- jag måste bryta min sömnlöshet
- jag skall börja svara på meddelanden med en gång. Som det är nu tittar jag inte ens på mobilen när det plingar till. Rädslan att det skall vara krav som ställs på mig tar överhanden. Det är inte okej, jag älskar ju mina vänner o de betyder allt. Även de kan tröttna. Till och med bloggen har känts som ett krav och en press.

Tack till mamma som är ett stöd och hittade en artikel om att SSRI kan ge miktionsstörningar. Jag inbillar mig inte. Skönt i slippa känna att man är galen hela tiden. Men en vis vän sa:
"Crazy people think they are normal, normal people think they are crazy".
Jag tror på det!

Nu en sista cigg sen gå in o ta tag i livet.

Mia