Taj Mahal

Någon mongolkung byggde detta palats till sin andra frus ära (tror jag). Väldigt vackert, vit marmor.
Förvånansvärt få västerlänningar. Väldigt många indiska turister.











Jag fattar inte grejen, men det kändes som att folk tog lika mycket kort på mig som på Taj Mahal. Så fort jag stannar för att någon ber mig stå med deras barn och de tar kort, så blir jag ståendes i 10 minuter. Faktiskt ganska tröttsamt efter ett tag.
När vi skulle gå så kom en hel skolklass med 15 åringa killar, omringar mig, knuffas, skriker, alla vill ta kort. Lite jobbigt. Jag fick typ springa därifrån till slut.
Sammanfattningsvis så var det helt fantastiskt!
Taj Mahal ligger i Agra, som är, enligt mig, en riktig skitstad. Du kan inte gå på gatan utan att folk följer efter dig. Alla vill sälja till löjligt låga priser. Alla barn hänger i dina kläder och kallar dig "mam".
Bra sak med Agra är att det är varmare än i Delhi.
När vi stod i kö in till Taj Mahal, så stod det fem indiska medelålders män. En sa till mig:
"You know that india people pay only 20 rupies to get in to Taj Mahal and you pay 750 rupies"?
Jag: Yes I know, och jag tar en del av mitt hår och lyfter upp det och ger honom en menande blick.
Männen brister ut i gapskratt och säger: "Ahh, you noticed, but otherwise you look the same as indian woman".
Allt är med glimten i ögat här, jag gillar det. De vet hur man ser på livet på något sätt.
Ingen dag är den andra lik här, ett äventyr, men sjukt tröttsamt! Ge mig 30 grader och en strand!
Två dagar kvar av storstad, puuuh!











South gate.



















Mia

Kor i Indien

Här går alla kor överallt. Mitt på motorvägen och orsaker olyckor och tvärbromsningar.



Kameler.















Mia

Indisk motorväg

Trafiken är helt galen!
I morse var det sjukt dimmigt. Så här såg det ut då.

Lunchpaus. Jag valde Chicken Tikka Masala spicy version. Jättegott! Älskar stark mat!



Här stannade vi Mahpur eller nått sånt, nått tempel, moské eller liknande. Vem bryr sig, allt ser ju ändå lika dant. Seen one, seen them all.
Här kan man se en motorväg, tvåfilig, men de kör hur som helst. Tuk-tuk, lastbilar, bilar, cyklar, mopeder. Jag säger som vår indiska guide: "oh my God".

Mia

Människovärde i Indien

Träffade några folk i går kväll som Janne o jag träffade dagen innan. Eftersom det bara är jag som inte vill sitta inne på kvällarna så följde jag med de istället. Sova kan jag göra på stranden nästa vecka. Vi åkte iallafall till New Delhi och tog en kaffe/öl.
5-stjärnigt hotell! Värsta lyxen jag har sett. Jag blev nästan äcklad över kontrasterna. Jag blev det. Det var vidrigt vilket överflöd jag såg. På gatan där vi bodde i Delhi var ju alltså husen ruckel. De eldar brasor på kvällarna för det är så kallt o folk sover på gatorna med mössor och filtar bland hundar o kor.
När jag säger ruckel menar jag inte ett fallfärdigt hus i Sverige. Jag menar liknande som man kan se på bilder från Rio de Janeiros slum. Plåtskjul, byggnader som har fallit sönder som att de hade blivit träffade av en bomb under andra världskriget, hus utan fönster med brädor för istället, inga dörrar etc. Ren misär. Jag har aldrig sett sådan fattigdom.
Men folk är väldigt glada. Kvinnorna ler, männen rör inte en min, men alla STIRRAR.
Stirrar som att de aldrig har sett en vit människa med blont hår. Stannar och följer dig med blicken, vänder sig om, barnen gapar och pekar.
Vissa verkar fascinerade, som att de skäms för att de tittar men de kan inte sluta.
Det är inte som i Kuala Lumpur där männen skiner med åtrå och hat i blicken på samma gång, utan mer förundran.
Människorna jag träffade igår pratade om skillnader mellan kulturerna, och de sa till mig att den vita människan är deras kung. Att jag var bättre än de och var mer värd. Det gjorde mig så upprörd! Jag förstår att det är skillnad i kulturer, men det är hemskt.
Många har kommit fram o sagt att de älskar mitt leende, det förvånar mig. Som att de inte förväntar sig att bli vänligt bemötta. Men man är ju en gäst i deras land, man får aldrig glömma det.















Mia

Vår guide

Han är så trevlig, har tre barn och en jättesöt fru!

Mia

Meditation

Vi var på svindyr resraurang som vår guide tog oss till. Alla är så snälla, de lagade en specialrätt till mig. Kyckling á la Pradip som vår servitör hette.



Överallt hade de dessa blomblad.







Annorlunda fontän?



Det är jul här också, men bara på turistställen.







Santi santi. Jag kör lite yoga och röker. Det är bra, japps.



Lodi park.







Massa indiska familjer leker eftersom det är helgdag.



Mia

Pose á la Mia

Vi blev körda till en affär där staten subventionerar fattiga familjer och tillverkade saker från avsides områden i Indien. Det är fixed prices där men allt går till ett bra ändamål, inga barnarbetare. Där köpte jag en skarf med alla möjliga färger på! Jag kommer förmodligen aldrig använda den.



De tyckte även att jag skulle prova en sari. Så jag blev påklädd en sari. Ganska fin faktiskt.



Sedan köpte vi mattor i silke, så fina verkligen.



Humayun's tomb.



Vi kollade på en moské. Var ett himla hej och hå om den men tyckte inte det var så märkvärdigt.















Jag och janne körde lite "pose á la Mia". Jag får allt ta att jobba lite på janne, han ser LITE spänd ut, eller?







Mia

En byggnads historia

När jag går o tittar på en byggnad eller ett monument, så är det inte för att jag vill känna mig så himla häftig, eller för att jag skall kunna säga att jag har varit där. Det är för att jag tycker att det ger mig mycket. Jag tycker att jag genom att gå omkring själv, o liksom rensa huvudet, ta på stenar, utsmyckningar, och texter kan känna så mycket.
Det är inte egentligen byggnadskonsten som sådan som intresserar mig utan mer människorna som har gjort det, människorna som har gått på samma gator som mig etc. Lidande, glädje. Känslor. Livsöden.



Detta är "red tower". Qutub Minar.







Mysiga små hål o gångar. Pelare, ornament.







Gamla valv och ruiner.







En av få gånger som jag faktiskt har sett vilda papegojor. Gillar deras läten.



Det är sådana här avbildningar, mönster, texter etc som är gjorda av sten som jag kan tycka är helt fantastiska.



Vilken vägg! Jag är kär! Varje sten hade sin egna färg o form och jag tycker de är så vackra verkligen! Konstigt att man kan få sanna lyckokänslor av att se o ta på en stenvägg. Men sånt måste upplevas ensam.



Otroligt. Detta talar till mig.



En liten ekorre.



Mia